Historik

Kolaboda ingick, fram till slutet av 1500-talet, i Bygdeå sockens största by Östensmark (numera kallad Estersmark). Den huvudsakliga bebyggelsen här utgjordes av fäbodar åt bönderna från Östensmark. Den fasta bebyggelsen spred sig uppströms Kolabodaån och så småningom kom Brände att uppstå som en egen by, medan Kolaboda var ett fäbodställe åt de bofasta bönderna närmare kusten.

SkördetiderNågon gång i slutet av 1500-talet eller i början på 1600-talet har området fått fast bebyggelse i sådan omfattning att det räknas som en egen by. Namnet Kohlbodan dyker upp i ett dokument från den tiden. År 1610 anges 6 gårdar finns i byn. Risvattnet, Trehörningen och Krokvattnet fanns redan innan som självständiga byar. Bebyggelsen vid dessa sjöar är fömodligen mycket gammal. Efterhand som Kolaboda växte och utvecklades, kom dessa gamla byar att införliva i den nya byn.

Namnet Kolaboda för tankarna till kolmilor och fäbodar. Det sista är ju redan verifierat genom uppgiften att Brände och Estersmark hade sina fäbodar här. Kolmilor i någon större omfattning har man däremot inte känt till förrän helt nyligen. Vid en kulturminnesinventering i trakten 1997-98 gjordes fynd av ett flertal kolmilor och i nordästra delen av Kålaboda, i ett område som kallas Brännan, hittades nyligen också kolmilerester. Båda namnen: Brännan och Kolaboda, torde i och med detta vara klarlagda på dessa grunder.

Höet körs in i ladan

Byn Kolaboda skulle komma att utvecklas till en stor jordbruksby med många driftiga bönder. Innovationslusten gjorde att man gärna provade nya tekniker och många idérika personer fanns som drev utvecklingen framåt. I byn starades småindustrier parallellt med jorbruksnäringen, och däremed skapades ett behov av service och tjänster.

Det första mejeriet stod klart 1885, ett nytt invigdes 1906. Såg, kvarn, snickeri och smedja utgjorde några av de alternativa arbetsplatser som fanns för den som inte ville vara jordbrukare. Inom servicesektorn fanns skola, affärer, post, café, bensinmack, hårfrisörska, rörmockare, elektriker, taxirörelse etc. Kolaboda fick egen poststation 1939 och namnet ändrades till Kålabodaby.

60-talets stora flyttlass söderut drabbade ju även Kålaboda, liksom det nya jordbruket med sammanslagningar av små enheter till stora, centraliseringen av servicen till de större orterna, de ökade produktivitetskraven, rationaliseringar och indragningar. Trots detta lever byn i allra högsta grad, även om det är på ett annat sätt än förr.

Idag har Kålaboda drygt 100 fasta invånare. Under sommaren fördubblas nästan folkmängden. Det är både återvändande bybor och helt nytillkomna sommargäster som upptäkt den vackra byn. Som exempel kan nämnas två familjer från vårt västra grannland Norge.

(Texten är basead på Britt-Inger Sehlstedts text ”Kålaboda – En Presentation.)